"Hon försökte öppna sig för honom, öppna sig för det som var fint, de egenskaper han hade som hon värdesatte. Men det var tungt. Det smög sig allt oftare in en motvilja, och motviljan gjorde att hon skämdes eftersom hon hade lovat att följa honom i nöd och lust" s.46
Det här citatet utspelar sig i kapitel 10 och handlar om Kristine. Hon och Reinhardt är gifta och bor ihop men hon har under senaste tiden känt att de har glidit ifrån varandra. Kristine som en gång gav ett löfte till Reinhard skäms över att hon har kommit på andra tankar. Det som hon nu känner är egentligen förbjudet. Ska verkligen något som en gång kändes alldeles rätt bara klassas som ett dumt misstag som inte går att göra något åt?
Att par skiljer sig är väldigt vanligt. Varför ska man leva med en person som man inte längre har känslor för? I Sverige är tvångsgifte förbjudet (även om det sker ändå) vilket gör att man får gifta sig med vem man vill. Självklart kan man inte veta hur det blir i framtiden och det blir inte alltid som man tänkt sig men det är kanske det som är det speciella. Livet är ett mysterium, man vet bara att man ska dö. Då tycker jag att man ska leva fullt ut när man väl har chansen, inte behöva dras med gamla "misstag" som en gång kändes rätt.
Jag tycker att du har valt ett bra citat och att du förklarar parets livssituation väldigt bra.
SvaraRaderaJag håller med dig när du tar upp att det är vanligt att folk skiljer sig, och jag tror också att det hade varit bäst för båda parterna i detta fall, eftersom de vill så pass olika saker (Kristine vill ha barn men inte Reinhardt).